Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhang och vill försöka engagera eldsjälar som är villiga att utveckla samisk idrott för samers välbefinnande.
- Psykiska och fysiska hälsan behöver bli bättre hos alla. Och träning är bra för hälsan. Idrott är en bra väg för att få gemenskap och kompisar, säger Julia Rensberg.
Redan de första dagarna i hennes ordförandeskap var Julia Rensberg med och tävlade i både lassokastning och terränglöpning under de samiska sommarmästerskapen i Arvidsjaur. De var ingen direkt blixt från klar himmel då hon är van att delta i de samiska mästerskapen . Första gången hon var med var när hon var 13 år.
- Dem jag lärt känna genom idrotten är mina bästa vänner idag. Det är en trygghet. Man får gemenskap, kontaktnät och kompisar för livet. Man har någonting att falla tillbaka på. Sen är idrott ett bra sätt att förebygga samhällets trend mot mer stillasittande, vilket kommer skapa problem i framtiden.
Till sitt förfogande har Julia och SIF i år ett verksamhetsbidrag på 500 000 kronor från Sametinget. SIF får ansöka om pengar varje. För inga andra statliga bidrag har de lyckats få trots att Julias företrädare kämpat för det under hela 2000-talet. 2009 gjordes en utredning av Sametingets dåvarande styrelse som konstaterade att det är samebyar eller sameföreningar som samlar ihop lag eller deltagare till de samiska mästerskapen utan att det bedrivs någon idrottsverksamhet, varken på ungdoms- eller elitnivå.
I utredningen nämns också att trots att Sametinget höjde anslagen till SIF fram till 2009 hade inte deltagarnivån i mästerskapen ökat, snarare tvärtom:
– Jag tror att pengar i sig inte får ungdomar i sig att bli aktiva. Men de kan skapa arenor där de kan vara aktiva i olika sammanhang, säger Julia Rensberg.
Sedan tio år tillbaka är läget för samisk idrott i stort sett oförändrat. Inga samiska idrottsföreningar har startats och få ungdomar är med och tävlar i de samiska mästerskapen, sett till storhetstiden i slutet av 1900-talet. Julia Rensberg berättar att det idag istället är en kamp för att få föreningar att ansöka om att arrangera samiska mästerskap och ungdomsläger.
– Det är svårt när det är upp till ideella krafter. Det är svårt att få engagemang ideellt idag. Det är en ekonomisk fråga i grund och botten, säger hon.
Samernas idrottsförbund stöttar föreningar som vill arrangera samiska mästerskap med 50 000 kronor för varje evenemang. Eftersom ingen förening har varit intresserad att anordna vinterspelen de senaste åren satsas det mest på sommarmästerskapet. Där terränglöpning, lassokastning och renskötarsprint varit tävlingsgrenar.
Dessutom stöttar SIF de samiska innebandymästerskapen med 50 000 kronor. Slalomlägret som anordnas i Tärnaby har också fått ekonomiskt stöd, vilket också lassokastningstävlingen i Jämtland och andra lokala tävlingar har fått. Dessutom har pengar gått till aktiviteter i Funäsdalen och en padelturnering, berättar hon.
Hur ska du skapa ett större engagemang för samisk idrott?
– Jag tror att man måste försöka få igång de lokala. Att man på något vis samordnar. För Sápmi är så stort. Att få de små lokala föreningarna att jobba tillsammans och att koordinera deras lokala engagemang. Vi försöker hitta eldsjälar och föräldrar. Men när jag pratar med dem berättar de att de redan engagerar sig och inte har tid att ta på sig mer. Om man kan skapa fler mötesplatser kan man väcka engagemang.
Vad är ditt mål nu?
– Målet är att få en fast summa varje år så vi kan avlöna en kanslist. Tiden räcker inte till för att arbeta ideellt. Vi skulle behöva en anställd som kan koordinera, scouta unga samiska idrottare. Det finns otroligt många samiska ungdomar, men man vet inte om dem. Målet är också att ha fasta lägerhelger.
LARS-OLA MARAKATT