Lávvuo ökar kunskapen om samisk hälsa
Lávvuo – så heter en forskargrupp vid Umeå universitet vars målsättning är att öka kunskapen om hur samerna mår och vilka faktorer som kan spela in när det gäller såväl frisk- som sjukvård av samer.
– Mycket av rasismen mot samer grundar sig inte på illvilja utan på dålig kunskap. Vi samer är ju ett osynligt urfolk. Lena Maria Nilsson är en av de sex personer som i nuläget är medlemmar i Lávvuo. Gruppen kan beskrivas som ett nätverk av forskare som på ett eller annat sätt studerar samisk hälsa och vars huvudsyfte är att ”stärka hälsa och välbefinnande hos det samiska urfolket i Sverige”. Gruppen har sin bas på institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
Lena Maria Nilssons huvudområde är samisk kost. När jag når henne i telefon har hon just tagit farväl av en forskargrupp från Indien som gjort studiebesök i några västerbottniska kommuner där hon och några kollegor arbetar i ett projekt kring traditionell samisk mat inom äldreomsorgen. De övriga medlemmarna i Lávvuo har andra forskningsfokus, som folkhälsovetenskap, psykologi, genusvetenskap, statsvetenskap med mera och består av både samer och ickesamer.
– Att vi kommer från olika forskningsfält och har olika bakgrund är en väldig styrka! Våra diskussioner blir extra djupa och man lär sig så mycket, säger Lena Maria Nilsson och berättar att gruppen möts varannan vecka och stämmer av. De söker också forskningsmedel gemensamt, och återkopplar på varandras forskningsartiklar.
Namnet Lávvuo, det umesamiska ordet för tältkåta, är noga valt utifrån de ledord som forskargruppen har som grund: gemenskap (en lávvuo främjar gemenskap), stöd (en lávvuo är byggd av björkstöttor) och flexibilitet (en lávvuo är flyttbar och flexibel).
Initiativet till Lávvou togs av Jon Petter Stoor, forskare i psykologi och Miguel San Sebastián, professor i folkhälsovetenskap. Båda är verksamma vid Umeå universitet, och såg möjligheter i att samarbeta över ämnesgränserna. Snart anslöt även Lena Maria Nilsson och i dag är ytterligare tre personer medlemmar i Lávvuo.
– Om man forskar eller vill bedriva forskning tillsammans med oss är man välkommen. Vi vill gärna bli fler och bredda oss mot andra relaterade forskningsområden. 2023 kom rapporten utifrån Lávvuos första stora enkätundersökning; Samisk hälsa på lika villkor, som tillsammans med rapporten Våld mot samiska kvinnor från i våras, ligger till grund för en kommande handbok.
Men lika viktig som forskningen är Lávvuos utbildningsinsatser. Bland annat har gruppen fått in två obligatoriska kursmoment om samisk hälsa, för alla som studerar vid läkarprogrammet vid Umeå universitet.
Men går det verkligen att prata generellt om samisk hälsa?
– Ja och nej. Självklart finns det väldiga skillnader mellan olika samhällsgrupper, män och kvinnor, och så vidare. Men en del saker är ändå tydliga. Dels är vissa fysiska åkommor vanligare bland samer, dels finns det samiska kulturfaktorer som kan vara viktiga för vårdpersonal att känna till, säger Lena Maria Nilsson och exemplifierar med att en renskötande same som söker vård inte ska behöva börja med att förklara sin livssituation.
Text: Ingela Hofsten