Samisk turism en näring med möjligheter

Sannolikt är Jukkasjärvi störst på samiska turistupplevelser, tack vare ishotellets dragningskraft. I den lilla byn finns även Nutti Sámi Siida, en av många aktivitetsleverantörer, och störst bland de samiska turistföretagen. Att vara störst i den samiska turismbranschen innebär uppemot 8-10 säsongsanställda under vinterhalvåret och mindre än hälften sommartid. Småskalig jämfört med ishotellet, men stor bland de samiska företagen.

Vad är då samisk turism? I ärlighetens namn så finns det ingen enkel och självklar definition.
Samisk turism är i vart fall ingen produkt utan snarare ett förhållningssätt som ska skapa kunskap och förståelse för samernas kultur, näringar och livsmiljö. Utgångspunkten är de samiska värderingarna och levnadssättet. För att en verksamhet ska benämnas som samisk turism ska den självklart bedrivas under samisk ledning. Kompetensen att leverera genuina och äkta produkter finns i första hand hos samerna själva. Det handlar alltså om turism under samisk ledning och med ett samiskt innehåll. Det i sin tur innebär att samisk turism också ger möjligheten att sprida korrekt kunskap och information om samer och samisk kultur.

I Finska Lappland har man valt en mer spektakulär form. Den ”samiska kulturen” är en säljande del i många arrangemang och exponeras ofta som pittoresk och exotisk. I tomteland utanför Rovaniemi, exempelvis, kan man åka tåg genom ett konstgjort upplevelseområde och råka ut för både vilda rytande björnar och ”lappar”, som det heter i Finland, med trolliknande kufiska uttryck som gör märkliga och obegripliga besvärjelser. Spännande men missvisande, eftersom hela affärsidén bygger på attityder och värderingar som i grunden bottnar i okun­skap.

På svensk sida har man i huvudsak undvikit de mest spektakulära inslagen även om traditionell samisk kultur utnyttjas flitigt i marknadsföringssammanhang av icke samiska turistföretag. De samiska turismföretagen har tidigt insett det självklara att inte binda ris på egen rygg.
- Den sanna historiska mytbilden om samerna kan vara tillräckligt intressant att exponera på vilken upplevelsemarknad som helst, men det kräver engagemang, kunskap och insikt, är de samiska turistföretagarnas affärsidé.

Den samiska turismen har varit i stadig tillväxt sedan 90-talet och är idag en av de större samiska näringsgrenarna. Det är inte alldeles enkelt att beskriva den samiska turismbranschens omfattning i omsättning och antal företag. Räknar man enbart samiska företag som har turism som en självständig näringsverksamhet så är de inte fler än ett tiotal. Huvuddelen av de samiska turistföretag som producerar samiska produkter gör det som en kombinationsnäring till renskötsel och annan samisk näringsverksamhet.

Bakom de senaste årens tillväxt och produktutveckling finns ett flertal faktorer; nytänkande bland unga samer där turismen inte bara ses som ett hot utan också som en möjlighet, rationaliseringar inom rennäringen och behovet av ekonomiskt tillskott, det ständigt ökade intresset för Jokkmokks marknad och i viss mån också kvalitetsmärkningen av svensk ekoturism. Samtidigt finns det en internationell trend med ett växande intresse för ursprungsfolk och ett långsiktigt hållbart levnadssätt som placerar den samiska turismen rätt i tiden.

Även om en del anser att utvecklingen av turismen i sig rymmer många faror så är möjligheterna också väl så synliga; gamla samiska vandringsleder har tagits i bruk. Samiska jakt- och fisketraditioner levandegörs. Bruket att tämja rentjurar och spänna dem för en släde har återupptagits. Användningen av en långa rad växter i matlagning, traditionell medicin och hantverk har blommat upp. Det ”samiska köket” med renkött som huvudingrediens har väckt stor uppmärksamhet och då inte minst kåtarökt ”suovas” som blivit gourmetmat.