Hem
Historia
Okända skogsamer

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

12.000 f.kr

I nära hundratusen år har landet legat nedtryckt under den väldiga inlandsisen. När isen börjar smälta går det fort. På två-tretusen år blir Fennoskandia isfritt.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

11.000 f. Kr

De första spåren efter människor i Sápmi finns längs den nordnorska kusten. De var jägare och samlare. Arkeologer har hittat tusentals boplatser längs ishavskusten. Dessa benämns ofta för komsa-kulturen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

10.000 f. Kr

Efter inlandsisens avsmältning befolkades det område vi idag kallar Sápmi, dvs norra Skandinavien, Finland och Kolahalvön. Små grupper av ett jägar- och samlarfolk koloniserade landet från olika håll.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

8000 f.kr

Den hittills äldsta och säkert daterade boplatsen är belägen vid en mindre sjö, Dumpokjauratj, cirka två mil öster om Arjeplog. Den är daterad till 7800 f Kr.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

6000 f. kr

I Alta i Nordnorge finns ett av världens största hällristningsfält. Här vid havsstranden högg människor in bilder och gjorde målningar. Här finns flera olika fält gjorda för 6 200–2 500 år sedan.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1500 f. Kr

När vildrensjakten blev det viktigaste försörjningssättet växte ett nytt samhälle fram, sijddasamhället. Sijddans storlek motsvarade ett effektivt jaktlag och bestod förmodligen av ungefär tio familjer.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

98

Det första skrivna dokument som berättar om samerna anses vara från 98 e. Kr. Då skrev den romerske historieskrivaren Tacitus i sin bok Germania om ett folk han kallar fenni. De jagar, äter örter, klär sig i djurskinn och sover på marken.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

555

Den bysantiske historieskrivare Prokopius berättar om folken i Skandinavien. Ett av dessa folk är skridfinnerna som är jägare, klär sig i djurskinn och ger spädbarnen märg att suga på.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

750

Langobarden Paulus Diaconus skriver om skridfinnarna som är jägare. Han beskriver skidor, renen och renskinnspälsen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

800

På Vivallen nära Funäsdalen i Härjedalen låg en samisk boplats med gravar, från vikingatid (750-1050 e.Kr.) och senare. Den har kommit att spela en nyckelroll för sydsamisk identitet.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

890

Den norske bonden Ottar berättar för kungen av Wessex (England) om att han äger 600 tamrenar som sköts av samer. Hans största inkomstkälla är den skatt han tar av samerna i form av säl- och valhudar.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

900

Isländska vikingsagor berättar om skinnhandel som bedrevs med samerna. I Snorres sagor berättas hur samer och andra nordbor umgicks.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1000

I Vivallen i Härjedalen finns ett samiskt gravfält och en boplats som dateras till 800-1200-talet. Skelettresterna som återfanns var inlindade i näver och gravgåvorna var av samisk karaktär.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1138

En norsk kung, Sigurd, kallad Slembadiækn, uppehöll sig med sitt följe i Gljufrafjord på Hinnøya nära Harstad vintern 1138-39 och firade jul i sjösamernas gammer. Där lät han ”finnarna” göra sig två större fartyg.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1100

I ett norskt historieverk berättas om hur en nåjd, en samisk schaman, genom sin trumma försätter sig i trance för att rädda en sjuk person.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1273

Norrmän och jämtar gör en överenskommelse att jämtarna skulle få jaga ren, älg och ekorre "19 raster norr om Ströms lappmark". Med norr menas här längs hela Ströms vattudal mot den nuvarande norska gränsen i norra Jämtland.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1300

Svenska kungar börjar hävda rätt till områden norr om Hälsingland. De uppmuntrar kolonisation för att kunna hävda att området är svenskt och att de därmed har rätt tilll handel med samerna.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1323

Gränsen mellan Ryssland och Sveriges dras.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1328

Birkarlarna nämns för första gången i svenska källor. De har rätt att bedriva handel och ta upp skatt av samerna. Birkarlarna delar in områden i olika handelsdistrikt (lappmarker). Vissa samer beskattas både av Danmark-Norge, Sverige och Ryssland.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1328

I riksdrotsen Knut Jonssons brev angående bebyggelse och odling av Hälsinglands nordligaste del understryks att hälsingarna ej får hindra samerna i deras näringar.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1335

Kolonisationen forstätter och kyrkbyar börjar byggas; Gammelstad i Luleå och Öjebyn i Piteå.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1340

I ett frihetsbrev bekräftar Kung Magnus beslutet att lappmarken ska bebyggas. Han erbjuder "kristet folk och allmoge" att bosätta sig och "vinna sina ägor".

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1350

Lagmannen i Uppland får i uppgift att sköta rättsskipningen i lappmarkerna.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1389

Drottning Margareta uppmanar i ett brev ärkebiskopen i Uppsala att missionera i lappmarken eftersom hon anser att samerna behöver en kristen tro.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1424

Lagmanstinget i Piteå fastlår att birkarlarna måste förse samerna med handelsvaror som kläde, smör, salt och mjöl annars kan deras beskattningsrätt bli indragen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1442

Kung Kristoffer av Danmark utfärdar en lag för hela Sveriges befolkning som inkluderar samerna. Lagen behandlar rätten till jakt och fiske, som endast tilkommer jordägaren.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1526

Gustav Vasa dikterar i ett brev till lagmannen för lappmarken att svensk lag ska gälla i lappmarken och bekräftar Kristoffers landslag från 1442.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1528

Gustav Vasa höjer birkarlarnas avgift till kronan till det dubbla; Alla birkarlar skulle tillsammans hädanefter betala åtta mårdskinn och 32 timmer (2280 st) ekorrskinn.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1535

Kronan övertar birkarlarnas beskattningsrätt och Gustav Vasa utser egna fogdar som ska säkra skatterna till statskassan.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1543

Gustav Vasa uppmanar befolkningen i Ångermanland och Umeå socken att inte lägga beslag på villebråd som samerna nedlagt. Kungen hotar om att de som forsättningsvis våldför sig på samernas jakträtt kommer att straffas.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1543

Gustav Vasa bekräftar Lappmarkgränsen och samernas egendomsrätt samt jakt- och fiskerättigheter inom och utom lappmarken.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1584

Ryssarna börjar handla direkt med Europa, tidigare har handeln skett med skandinaviska, engelska och holländska mellanhänder. Johan III fastställer då en lappmarkgräns öster om Muonio älv och hävdar svensk suveränitet därifrån ända upp till Ishavet.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1593

Hertig Karl hävdar som sin bror Johan III svenska rättigheter upp till Ishavskusten som grundas på att Sverige tar lappskatt i hela området.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1602

Samerna får möjlighet att välja ett par riksdagsledamöter till bondeståndet.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1606

Lappfogdarna väljer ut 16 samiska pojkar som ska få undervisning i Uppsala. Flera av dem rymmer efter vägen. De andra förvaras i Torneå tills isarna smälter och båten som ska ta dem till Uppsala kommer fram.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1606

Hertig Karl ger order om att kyrk- och marknadsplatser ska inrättas i lappmarkerna.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1607

Hertig Karl blir kung Karl IX och kallar sig även Lapparnas konung till Danmarks stora förargelse.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1607

Birkarlarnas handelsmonopol och beskattningsrätt i Lappmarken bryts av Karl IX.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1619

De första böckerna på samiska trycks. Det är en sång- och mässbok, och en ABC-bok, skrivna på umesamiska/sydsamiska.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1634

Samen Peder Olsson finner silvermalm i Nasafjäll i Pite lappmark. Det blir början på en svår period för samerna.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1633

Nästa bok på samiska utkommer. Det är Luthers lilla katekes ”Same nolmay catecheis” som är skriven på bristfällig sydsamiska.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1645

Vid landstiget 1645 i Järvsö, Hälsingland beordras länsmännen att driva ut alla samer som kommer till deras socknar.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1645

Axel Oxenstierna utses av drottning Kristina som lagman för alla samer även de i Jämtland och Härjedalen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1667

Gunilla Jonsdotter är en ogift trebarnsmor, syster till lapplänsmannen Tomas Jonsson och en erkänd helbrägdagörare som dessutom nekar att ta nattvarden blir dömd till döden för trolldom.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1671

En kartläggning sker av lappskattelanden på uppdrag av landshövding Johan Graan i Västerbotten. Kartan finns fortfarande bevarad och visar att all mark ca 6-7 mil från kusten upp till fjället var samiska skatteland.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1670

Lappskattelandet Mårdbergslandet, ett av de land som tidigast berördes av nybyggarnas kolonisation.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1673

För att skynda på kolonisationen av lappmarkerna utfärdar Karl XI Lappmarksplakatet. För att kunna anlägga ett nybygge krävs dock ett medgivande av de samiska nämndemännen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1685

Karl XI befaller att lagmansting ska hållas i lappmarkerna för att granska avgudadyrkan. Den samiska religionen ska krossas, nåjdernas trummor ska brännas, seitar ska rivas och samiska heliga platser ska skändas.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1685

Jon Olof Skörben, Offerdal i Jämtland, skjuter en älg i skogen nedanför sitt skattefjäll. I tingsförhandlingar hävdar han att han har den rätten. En kunglig resolution den 10 mars bekräftar att Skörben har rätt att fälla älg med hjälp av skjutvapen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1693

Lars Nilsson, Arjeplog, bränns på bål tillsammans med sin trumma. Lars sexåriga sonson har ramlat i en bäck och drunknat. Med hjälp av trummans kraft försöker Lars rädda barnets liv. Han tas på bar gärning och döms av Svea hovrätt till "å båle brännas".

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1695

En ny skattereform träder i kraft för samerna där lappbyn blir en administrativ enhet. Karl XI anser att man inte får gå för hårt fram med samerna. "Lapparna skall hållas på gott humör" eftersom de har betydelse för rikets gränser och finanser.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1723

En kunglig förordning utgår som säger att samer som befinner sig utanför lappmarken omedelbart ska skickas tillbaka.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1732

Carl Linné gör sin lapplandsresa och beskriver i sin dagbok naturen och människorna. Han möter samer redan i Jättendal, Hälsingland, som berättar för honom att ”vid havssidan var de födda och här vilja de dö”.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1749

Nybyggarna jagar på ej tillåtna marker. I Lappmarksreglementet förtydligas att samerna har ensam jakträtt. I praktiken leder detta till en inskränkning i nybyggarnas jakt.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1749

Samer får tillåtelse att på samma sätt som svenskar anlägga nybyggen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1751

Lappmarksgränsen fastställs för att skydda samerna mot de nybyggare vid kusten som jagar och fiskar på deras marker.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1751

Riksgränsen mellan Sverige och Norge fastställs. Kautokeino, Karasjok och Tana som hört till Sverige förlorar sina nämndemän i svenska domstolar.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1752

Lappkodicillen fogas till gränstraktatet mellan Sverige och Norge år 1751. Den innehåller trettio paragrafer där samernas rätt att fritt korsa gränsen stadgas.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1760

Samen Per Larson har tillsammans med sina söner ett skatteland vid sjön Lappträsket (Tjaktjejaur) i Arvidsjaurs socken. Här är berättelsen om hur Per Larsson förlorar sin fiskesjö.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1769

Samen Kuttainen stämmer två nybyggare för att de satt ut vildrensnaror på hans mark. Nybyggarna fälls och får betala 3 riksdaler i ersättning till Kuttainen.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1827

Den samiska arvsrätten avslås i Norrbotten. Myndigheterna anser att rätten till skattelanden inte kunde ärvas utan att rätten tillföll den person som nyttjade marken.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1828

Länsstyrelsen i Västerbotten meddelar att att de kan avfärda en skattelapp från sitt land om han eller hon förlorar sin renhjord.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1841

Lappbyarna i Jämtland och Härjedalen får kartor över sina marker efter en lantmäteriförrättning gällande gränsdragningen mellan nybyggare, lappbyar och kronan.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1864

Maria Magdalena Mathsdotter reser till Stockholm för att träffa kungen och begära bättre skolor för de samiska barnen.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1867

Odlingsgränsen dras upp, avsedd som ett slutgiltigt skydd för de samer som lever på renskötsel, jakt och fiske - eftersom Lappmarksgränsen från 1751 inte respekteras.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1868

Gustaf von Düben besöker Lappland för att fotografera samer och mäta deras skallar.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1873

Odlingsgränsen fastställs av Sveriges riksdag.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1877

I de fasta sameskolorna ska undervisningen från och med nu ske på majoritetsspråket som är svenska.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1885

Den första lappfogdetjänsten i Sverige inrättas i Jämtland. Fem år senare får Norrbotten sin första lappfogde.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1886

Den första renbeteslagen införs som garanterar renbetesrätt. Skattefjällen benäms för renbetesfjäll och den individuella rätten till mark och vatten överförs till lappbyn som en kollektiv rätt. Samerna förlorar sin äganderätt till marken.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1889

Samtidigt som världsutställningen i Paris pågår visas levande samer upp på en annan utställning i närheten. Den första förevisningen av samer sker 1822 i London. Motsvarande utställningar med levande människor pågår ända fram till 1950.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1904

Lapska centralförbundet bildas i Stockholm. Samerna har behov att organisera sig för att kunna hävda sina rättigheter.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1910

Vattenfalls första stora kraftstation i Stora Luleälv börjar byggas vid Porjus i Jokkmokks kommun. Bygget pågår 1910–1915. Det var början på en massiv vattenkraftsutbyggnad.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1913

Nomadskolestadgan införs. De ökända kåtaskolorna bygger på att "lapp ska vara lapp". Endast de nomadiserande samernas barn ska gå i nomadskolan men undervisningsspråket är ändå svenska.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1917

Begreppet "lapp-privilegium" introduceras och används för att angripa samiska rättigheter till land och vatten. Begreppet sprids vidare och används i 1928-års renbeteslag.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1917

Nomadskolan hade införts i Jämtland och Västerbotten 1917 och hade precis införts i Norrbotten. Att det var en skolform som var undermålig och diskriminerande var samerna klara över mycket tidigt.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1917

Det första gränsöverskridande samiska landsmötet hålls i Trondheim med den samiska förkämpen Elsa Laula som initiativtagare.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1918

"Samefolkets egen tidning" ges ut första gången i november. Redaktör är Torkel Tomasson. Samefolket rapporterar om aktuella kulturella och politiska händelser i det samiska kärnområdet.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1918

Det första landsmötet för svenska samer hålls i Östersund. Frågor som diskuteras av de 219 delegaterna är allt från myndigheternas politik till rennäringslagstiftning och nomadskoleförordning.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1919

Den första renbeteskonventionen mellan Sverige och Norge blir klar. Konventionen reglerar de svenska samernas sommarbetesmarker i Norge. Karesuandosamerna blir av med stora delar av sina betesmarker och följden ska komma att bli tvångsförflyttningar.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1920

I slutet av 1800-talet bosatte samer i området som inte kunde försörja sig som renskötare i byn Jänsmässholmen. För att reda ut den besvärliga situationen med fattigdom, svält och otillåten bosättning inleddes en statlig försöksverksamhet på 1920-talet.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1921

Världens första rasbiologiska institut inrättas i Uppsala under ledning av Herman Lundborg. Samer fotograferas, mäts och bedöms, allt i forskningens namn.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1923

Vattenkraftutbyggnaden vid Stora Sjöfallet i Lule älv pågår. Den första regleringsdammen, Suorvadammen, står klar 1923. Samiska boplatser och renbetesmarker dränks under vattenmassorna. Stora Sjöfallets nationalpark stympas.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1928

Ny renbeteslag avskaffar lappbyarnas självständighet helt. Jakt- och fiskerätten ska delas med staten och ett fogdesystem med lapptillsyningsmän inrättas. Detta får stora konsekvenser och påverkar politiska processer än idag.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1945

1945 bildades Same Ätnam och den är därmed den äldsta samiska organisation som fortfarande bedriver verksamhet.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1946

Kåtaskolorna upphör och undervisningen av samebarn reformeras. Nomadskolor med internat byggs på flera platser. Undervisningen får en terminsform som liknar den svenska skolan.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1950

SSR är en av de äldsta samiska organisationer som fortfarande existerar och bildades 1950 på Samernas Folkhögskola i Jokkmokk. Den drivande kraften bakom bildandet av förbundet var organisationspionjären och prästen Gustaf Park.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1961

Högsta domstolen konstaterar i samband med ett vattenmål att samebyarna har rätt att föra talan om ersättning för intrång i renskötseln.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1966

Skattefjällsmålet, Sveriges hittills största civilrättsliga mål inleds i Östersund. Samebyarna hävdar äganderätt till de gamla skattefjällen i norra Jämtland. Målet avgörs först 1981.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1968

Höyeste rett i Norge erkänner de svenska samebyarnas rätt till ersättning i det så kallade Altevatn-målet och att samebyarna har fortsatt privaträtt till renbete, jakt och fiske i sina områden.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1971

Ny renbeteslag innebär att samebyarna omvandlas till en form av ekonomisk förening. Lagen vidmakthåller uppdelningen renskötande samer och icke-renskötande samer, med olika rättsstatus och olika möjligheter till att nyttja samebyns resurser.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1981

Högsta domstolen avgör Skattefjällsmålet. Samebyarna fick inte gehör för sin huvudtalan om bättre rätt till land och vatten men av domen framgår att ett nomadiserat folk kan förvärva äganderätt till land och vatten genom långvarigt bruk (urminnes hävd).

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1986

En reaktorolycka i Tjernobyl orsakar radioaktivt nedfall över Sápmi. Första året kasseras 73 000 renar på grund av för höga cesiumhalter. Fisket, vattnet, bären, viltet och svampen förgiftas.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1990

Sedvanerättsprocessen i Härjedalen inleds med att skogsbolagen Stora, Modo och Korsnäs tillsammans med privata markägare lämnar in en stämningsansökan mot fem samebyar till tingsrätten. Skogsbolagen drar sig ur och det sker en förlikning med samebyarna.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1992

Propositionen om den fria småviltsjakten bränns på samernas landsmöte i Luleå, diskrimineringsombudsman Frank Orton vädjar till riksdagsutskotten att inte "tvinga på samerna en lagstiftning som de anser strida mot samiska grundläggande rättigheter".

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1992

Riksdagen tar ingen notis om motståndet från samer, naturorganisationer med flera, utan den 15 december antas propositionen om den fria småviltsjakten på samernas marker.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1992

Samma dag som de fattar beslut om den fria småviltsjakten beslutar Riksdagen att inrätta ett samiskt organ, Sametinget. De är dock tydliga med att det inte är ett organ för självstyre.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1996

Samebyarna i Härjedalen och Idre sameby förlorar Sedvanerättsmålet. Tingsrätten i Sveg slår i sin dom fast att det inte finns någon "av avtal beroende rätt till bete med ren som belastar de i målen aktuella fastigheterna".

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1993

Den 13 maj hålls det första sametingsvalet. Tretton partier kandiderar och 5 309 personer har registrerat sig till sameröstlängden för att få rösta.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1993

Det svenska Sametinget invigs i Kiruna med kungaparet närvarande. Sametingets första beslut är en misstroendeförklaring mot sameminister Per Unckel och regeringens sätt att handlägga jakt- och fiskefrågorna.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

1997

104 markägare i Nordmalingstrakten stämmer de tre samebyarna Ran, Vapsten och Umbyn och hävdar att samebyarna inte har rätt till vinterbete i området. Nordmalingsmålet kommer att få stor betydelse. Det avgörs 2011.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2000

Den första samiska språklagen träder i kraft den 1 april. Den ger samer rätt att använda samiska i kontakt med myndigheter och domstolar. Den ger också samer rätt till barn- och äldreomsorg på det egna språket.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2002

Permanent Forum för Ursprungsfolk etableras – som ett rådgivande organ under FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) som arbetar med frågor som rör ursprungsfolk.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2007

Den 13 september antas Urfolksdeklarationen av FN:s generalförsamling med 143 ja-röster mot 4 nej-röster (USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien). Urfolksdeklarationen anger en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2009

Den 11 maj 2009 lämnade Girjas sameby in en stämningsansökan till Gällivare tingsrätt med yrkande om att tingsrätten skulle fastställa att samebyn har ensamrätt till jakt och fiske inom en del av samebyns året-runt-marker.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2009

Den 1 juli införs en ny språklag. Lagen säger att alla som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket. Samiska är ett av de utpekade fem nationella minoritetsspråken.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2010

En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) införs. Minoritetsreformen ger större möjligheter för de nationella minoriteterna att bevara och utveckla sina språk och kulturer.

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2011

Högsta Domstolens slutgiltiga dom i Nordmalingsmålet klargör grunderna för samernas renskötselrätt och bekräftar samebyarnas sedvanerätt till vinterbete i Nordmaling.

Läs mer nedan

År

12.000 f.kr

1000-

1300-

1400-

1500-

1600-

1700-

1800-

1900-

1950-

2000-

2012

Den slutgiltiga domen i Rätansmålet faller. Ett 50-tal markägare kring Klövsjö och Rätan lägger ner sin talan. Tingsrätten fastställer att Tåssåsens sameby har renskötselrätt på markerna.

Läs mer nedan

Skogssamerna i de mellansvenska skogarna

I de lavrika skogarna i Dalarna, Hälsingland, Gästrikland och Västmanland och är troligt att det bedrivits skogsrenskötsel av sockenlapparnas förfäder ända fram till början av 1800-talet. De levde av jakt, fiske och renskötsel i de mellansvenska skogarna. I mitten av 1600-talet inledde svenska myndigheter försök av att jaga bort dem, norrut till Lappmarken. I nästan 200 år skulle kampen att fördriva dessa samer pågå.

Det första försöket att fördriva samerna börjar i Järvsö, Hälsingland. Vid landstiget 1645 beordras länsmännen att driva ut alla samer som kommer till deras socknar. Beslutet följs av liknande beslut i andra socknar och i Söderhamn uppmanas bönderna i att de ska ange samerna för länsman. Försöken är många men inte helt lyckosamma så 1720 skärps tonen ytterligare, det utgår en kunglig förordning som förnyas den 1723 som säger att samer som befinner sig utanför lappmarken omedelbart ska skickas bort.

Det går heller inte så bra, för samerna blir fortfarande kvar. De har renar och lever som de alltid gjort. Men nu börjar ett allt större missnöje sprida sig. Konkurrensen om viltet ökar och samerna som till stor del lever av jakten ska till varje pris bort, dessutom är kyrkan oroliga för samernas själavård. Den 22 oktober 1729 skriver landshövdingen Danckwardt i Falun till samtliga befallningsmän i länet, att samerna ska föras samman och sedan deporteras via Gästrikland vidare norrut.

Oron hos samerna sprider sig och de framför i skrivelser till myndigheterna att de inte kan se en framtid i Lappmarken där de inget äger, aldrig har befunnit sig och framförallt inte kan se att de skulle kunna försörja sig. Bönderna i Dalarna börjar även de protestera, de behöver samerna och deras kunskaper och vädjar att ”få behålla en eller annan lapp”. Däremot i Hälsingland anser bondebefolkningen att samerna ska fördrivas och om inte det är möjligt så ska samerna tjänstgöra hos dem.

Beroendeförhållandet mellan samerna och bönderna går inte att ignorera. Myndigheterna beslutar sig för att gå bönderna till mötes och ställer som krav att samerna ska bli bofasta, uppfostra sina barn i en kristendom och att de inte ska ägna sig åt olovlig jakt.

På 1750- talet blir skogssamerna i Hälsingland och Gästrikland mer bofasta. De som redan tvingats att bli sockenlappar behåller sina renar och bedriver småskalig renskötsel. Kring 1830-talet upphör skogsrenskötseln helt. Trots att de slutar med renskötsel lever de som egen etnisk grupp sida vid sida av bönderna och de kallas nu sockenlappar. De försörjer sig på sitt hantverkskunnande och tar hand om de sysslor bönderna inte vill åta sig som till exempel hästslakt.

Sockenlappen och hans familj lever så här ända fram till industrialiseringens början när efterfrågan på deras hantverksprodukter minskar och hästslakten sker av bönderna själva.

Anna Skielta

Relaterat

Litteratur
Hästslaktare och korgmakare- resursutnyttjande och livsstil bland sockenlappar av Ingvar Svanberg

Intressant

Carl von Linne mötte samer med ett 70-tal renar på en resa 1732, i Jättendal , Hälsingland. Samerna han mötte berättade att ”vid havssidan var de födda och här vilja de dö”.

Kjolväska med tenntrådsbroderi från Svärdsjö och redskap för att dra tenntråd som tillhört samen Lars Hägg från Svärdsjö. Finns på Dalarnas museum i Falun.

Mycket tyder på att de tennbroderier som återfinns i Dala- och Hälsingedräkter är ett arv från den samiska kulturen.

1762 gör den en tyska bergmästaren Schreber en resa i Dalarna och möter grupp samer med 120 renar som vallas i skogen. Han berättar att renarna drivs hem varje kväll för att mjölkas. Det finns fler berättelser om samer, kåtor och renar och så sent som 1800-talet erinras det att samer med renar fördrevs från socknar i Gästrikland.

Samer på besök till Jonas och Lars affär i Västpågårn på Kils i Storhaga, Ljusdal.

Föregående

Reportage

Renskötaren som blev älgfarmare

2024-10-28

Karl XVI Gustav må vara kung i Sverige men i Lansån är det Ola Rokka som regerar över Rut, Frans, Oscar II och de andra sj...

Samhälle

Lávvuo ökar kunskapen om samisk hälsa

2024-09-05

Lávvuo – så heter en forskargrupp vid Umeå universitet vars målsättning är att öka kunskapen om hur samerna mår och vilka ...

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18

I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...

Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12

I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...

Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17

Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...

Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02

Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...

Nästa

Samisk historisk tidslinje

12.000 f.kr

11.000 f. Kr

10.000 f. Kr

8000 f.kr

6000 f. kr

1500 f. Kr

98

555

750

800

890

900

1000

1138

1100

1273

1300

1323

1328

1328

1335

1340

1350

1389

1424

1442

1526

1528

1535

1543

1543

1584

1593

1602

1606

1606

1607

1607

1619

1634

1633

1645

1645

1667

1671

1670

1673

1685

1685

1693

1695

1723

1732

1749

1749

1751

1751

1752

1760

1769

1827

1828

1841

1864

1867

1868

1873

1877

1885

1886

1889

1904

1910

1913

1917

1917

1917

1918

1918